född 15 januari 1860 i Stockholm, död av en hjärtattack i sitt hem klockan 03.00 den 5 december 1929, var en svensk konstnär och professor vid Konsthögskolan 1898-1925, och från 1918 även vice preses. Åren 1877-1882 var han elev till Edvard Pers??us vid konstakademins principskola och målade bland annat prisämnena Loke fängslas af asarne (1880), Gustaf Vasa inför kung Hans (1881) och Den förlorade sonens återkomst (1882, belönad med kungliga medaljen). 1883 fick Björck akademiskt resestipendium och vistades vintern 1883?C84 i Paris. Vintern 1884?C85 reste Björck till M??nchen, målade några porträtt, bland annat ett i helfigur av sin hustru. Våren 1885 flyttade han till Venezia och på hösten till Rom. Där målade han den stora modelltavlan Susanna (Göteborgs museum) och Romerska smeder (galleriet i Washington, en skiss till samma tavla finns i Göteborgs museum). 1887 målades i Venezia Veneziansk saluhall (nationalmuseum), Lördagsmässa i Markuskyrkan och andra tavlor. Efter en sommarvistelse på Skagen, där han förut tillbringat två somrar, 1882 och 1884, bosatte sig Björck 1888 i Stockholm. Han har sedan huvudsakligast målat porträtt. Bland dessa kan nämnas flera av konung Oscar (bland dem ett på Skokloster, ett i helfigur på Drottningholm, ett med krona och mantel, på Stockholms slott, ett som övergick i tyske kejsarens ägo), prins Eugen vid staffliet (nationalmuseum, 1895), kronprins Gustaf (Stockholms slott, 1900), konstnärens hustru (helfigur, 1891, Göteborgs museum) och friherre Nordenfalk (konstakademien, 1892). Dessutom skapade han några landskap, ett par genrebilder och olika dekorativa målningar. Från 1889 var han ledamot vid konstakademin och lärare vid Konsthögskolan. 1898 blev han professor. Björck var kommissarie för konstavdelningen vid Stockholmsutställningen 1897 och vid Baltiska utställningen 1914 samt för den svenska utställningen i London 1924.  Related Paintings of oscar bjorck :. | baden saettes i soen | madam henriksens pigeskole i skagen | Portrait of Anders Rudolf Du Rietz af Hedensberg | hostpigen | Self-portrait. |
Related Artists:
LA TOUR, Maurice Quentin de
French Rococo Era Painter, 1704-1788 French pastellist. He was one of the greatest pastellists of the 18th century, an equal of Jean-Simeon Chardin and Jean-Baptiste Perronneau. Unlike them, however, he painted no works in oils. Reacting against the stately portraits of preceding generations and against the mythological portraits of many of his contemporaries, La Tour returned to a more realistic and sober style of work. The fundamental quality of his art lies in his ability to suggest the temperament and psychology of his subjects by means of their facial expression, and thereby to translate their fugitive emotions on to paper: 'I penetrate into the depths of my subjects without their knowing it, and capture them whole', as he himself put it. His considerable success led to commissions from the royal family, the court, the rich bourgeoisie and from literary, artistic and theatrical circles.
Edward Wilbur Dean Hamilton
American, 1864-1943
Fedor Rokotov
Russian Painter, ca.1735-1808 Fyodor Stepanovich Rokotov (Fedor Rokotov) (Russian: ?????????? ??????????́?????????? ????́??????????) (1736?C1809) was a distinguished Russian painter who specialized in portraits. Fyodor Rokotov was born into a family of peasant serfs, belonging to the Repnins. Much in his biography is obscure. He studied art in Saint Petersburg Academy of Arts. After buying back his freedom in the end of 1750s he became established as a fashionable painter. In 1765, Rokotov was elected an Academician, but he did not work as a professor in the Academy long, because it interfered with his painting. He returned to Moscow in 1765, where he lived for the rest of his life. He had a lot of commissions there, becoming one of the best portrait painters of his time. Among his best-known portraits are Portrait of Alexandra Struyskaya (1772), sometimes called the Russian Mona Lisa and admittedly the most celebrated piece of the 18th-century Russian painting; Portrait of Countess Elisabeth Santi (1785), and Lady in a Pink Dress (1770s, illustration, right). Rokotov avoided painting formal portraits with lots of adornments and decorations. Instead he was one of the first Russian painters advancing a psychological portrait with attention to optical and atmospheric effects.